söndag 13 januari 2013

Jag har för höga krav på mig själv..

Jag mår seriöst psykiskt dåligt efter dagens hoppning och ridpass. Bara för att ett ridpass går dåligt, ältar jag det i DAGAR bokstavligen.. Jag kan inte släppa det och bara blicka framåt, så funkar inte jag. Istället så tänker och fokuserar jag BARA på det negativa. Jag vet, jag psykar i princip mig själv. Jag vill så mycket, jag har helt klart att allt ska gå perfekt hela tiden.idag gick det allt annat än
Perfekt, sedan ska ju självklart någon annan rida där också, som
Hoppar hus och gör det perfekt. Det glr ju inte mitt självförtroende bättre. Fy, jag har ingen bra dag.

Ridsporten är tuff, med många duktiga ryttare. Man kommer aldrig vara bäst, kommer alltid finnas någon bättre. Så är det.. Jag är tävlingsmänniska, min
Instinkt har alltid vart att vinna, vara bäst på det jag gör. Men är långt ifrån...

Jag borde verkligen ta tag i mig själv, inte sunt att tänka såhär.. Sorry, allt detta pga. Ett ridpass som inte gick som
Jag ville. Usch, jag har verkligen tappat humöret nu. Ridpasset var ju ändå helt ok. Men nae, detta är helt åh hållet pha mig. Pga mitt taskiga psyke och självförtroende som ibland bara gör att jag tappat lusten helt om det inte går helt som
Jag vill.

Släpp det nu Jessica, det går bättre nästa gång... Tänk positivt, var stark. Du är bra, ge inte upp bara för ett litet ridpass. Allt kan inte alltid gå bra. Det här tar jag igen på hoppkursrn nösta helg gör Linda Algotsson. Kommer bli revansch!! Lite mental coatching på sig själv kanske funkar? ;-) Känner mig iallafall lite gladare nu, när man skrev lite mer positivt i slutet.

Fina Maxi, fina häst. Jag ska från och med nu bara tänka positivt, jag kommer nog bli gladare. Detta är mentalt, hela denna negativa grej. Nu kommer nya positiva Jessica fram. Inga fler negativa minet efter ett ridpass. Jag måste ta tag i mig själv och istället säga: "Jag är duktig, tänk att hoppa ett djur som väger 550kg mer än dig själv. Jag är duktig, jag klarar det".

Hahahaaa.. Jag är inte normal. Ursäkta för ett rörigt och väldigt konstigt inlägg. Behövde skriva av mig. Men tänka sig, jag är mycket gladare och positivare nu. Var vell detta jag behövde, en liten skrivande stund på min blogg! <3

Jag är inte den bäst formulerande bloggerskan, men jag mår bra av min blogg. Jag bloggar för min skull, ingen annans.. Så ska det förbli.

Puss på er!

PS. Lägger upp en bild från dagen ;-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar